Vi räknar vår ålder i år. Men den kronologiska åldern säger långt ifrån allt om hur kroppen faktiskt mår. Två personer som båda är 65 år kan skilja sig tydligt åt när det gäller muskelstyrka, ämnesomsättning, immunfunktion och risk för framtida sjukdom.
Biologisk ålder är inget enskilt värde som kan mätas direkt. Åldrande sker samtidigt i många olika system i kroppen.
Tolv processer bakom åldrandet
I den uppdaterade vetenskapliga modellen Hallmarks of Aging beskriver forskarna tolv centrala processer som är nära förknippade med åldrande. Dit hör bland annat genetiska och epigenetiska förändringar, försämrad mitokondriefunktion, cellulärt åldrande, kronisk inflammation och förändringar i tarmens mikrobiom.[1]
Det är en av anledningarna till att forskare söker efter metoder som kan fånga flera olika aspekter av åldrandet samtidigt.
Från epigenetiska klockor till multi-omics
Ett av de mest studerade områdena är så kallade epigenetiska klockor. De bygger ofta på DNA-metylering – kemiska markeringar på DNA som påverkar hur gener regleras utan att själva DNA-sekvensen förändras.
Mönstren i DNA-metyleringen förändras när vi blir äldre och kan därför användas för att utveckla modeller som uppskattar biologiska egenskaper kopplade till åldrande.[2]
Forskningen kombinerar nu flera informationsnivåer samtidigt. Inom så kallad multi-omics analyseras exempelvis epigenetik, proteiner och metaboliter – ämnen som bildas i kroppens ämnesomsättning.
Med hjälp av statistiska modeller och maskininlärning kan dessa data vägas samman för att utveckla mer avancerade biomarkörer för biologiskt åldrande.[3]
OMICmAge – en ny generation åldersklocka
I februari 2026 publicerades en omfattande studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Aging där forskarna presenterade OMICmAge.[4]
Studien utgick från kliniska laboratoriedata från omkring 31 000 deltagare i Mass General Brigham Biobank.
Forskarna utvecklade först EMRAge, ett mått baserat på kliniska data och kopplat till mortalitetsrisk. Därefter utvecklades OMICmAge genom att integrera information från bland annat proteiner, metaboliter och kliniska variabler med epigenetiska markörer.
Det intressanta är att det slutliga OMICmAge-måttet kan uppskattas från DNA-metylering, samtidigt som modellen är konstruerad för att spegla information från flera biologiska system.
Modellen testades dessutom i oberoende grupper, bland annat TruDiagnostic och den stora befolkningsstudien Generation Scotland.[4]
Vad visade forskarna?
OMICmAge var inte bara kopplat till människors kronologiska ålder.
Ett mer accelererat biologiskt åldrande enligt modellen var också associerat med både förekomst och framtida utveckling av flera kroniska sjukdomar samt med mortalitet.[4]
Det betyder däremot inte att OMICmAge kan tala om exakt hur länge en enskild människa kommer att leva. Metoden är fortfarande framför allt ett forskningsverktyg och resultaten beskriver statistiska samband på gruppnivå.
Det finns heller ännu ingen allmänt accepterad metod som ensam kan ange en människas ”sanna” biologiska ålder.[2,3]
Från lifespan till healthspan
Longevity handlar dessutom om mer än antalet levnadsår. Minst lika viktigt är det som på engelska kallas healthspan – den del av livet då vi behåller hälsa och funktion.
WHO beskriver hälsosamt åldrande som processen att utveckla och bibehålla den funktionella förmåga som gör det möjligt att må bra och göra sådant man värdesätter även högre upp i åldrarna.[5]
OMICmAge visar vart forskningen kring biologiskt åldrande är på väg. Frågan är inte längre bara:
”Hur gammal är du?”
Forskarna försöker i allt större utsträckning besvara en betydligt mer intressant fråga:
”Hur snabbt åldras kroppen – och vilka biologiska processer ligger bakom?”
Om framtida biomarkörer kan valideras ytterligare kan de bli värdefulla verktyg för att förstå varför människor åldras olika – och för att mer objektivt studera vilka faktorer som är förknippade med ett längre och friskare liv.
Referenser
[1] López-Otín C, Blasco MA, Partridge L, Serrano M, Kroemer G. Hallmarks of aging: An expanding universe. Cell. 2023;186(2):243–278. doi:10.1016/j.cell.2022.11.001.
[2] Ryan CP. “Epigenetic clocks”: Theory and applications in human biology. American Journal of Human Biology. 2021;33(3). doi:10.1002/ajhb.23488.
[3] Rutledge J, Oh H, Wyss-Coray T. Measuring biological age using omics data. Nature Reviews Genetics. 2022;23:715–727. doi:10.1038/s41576-022-00511-7.
[4] Chen Q, Dwaraka VB, Carreras-Gallo N, et al. OMICmAge quantifies biological age by integrating multi-omics with electronic medical records. Nature Aging. 2026. doi:10.1038/s43587-026-01073-7.
[5] World Health Organization. Healthy ageing and functional ability. WHO, 2020.
