Gener spelar en roll. Kost, fysisk aktivitet, rökning och andra livsstilsfaktorer spelar också roll. Men när forskare studerar människor som uppnått exceptionellt hög ålder dyker ytterligare en intressant faktor upp: resiliens – förmågan att anpassa sig till förändringar, motgångar och stress.
Att leva i hundra år innebär nästan ofrånkomligen att möta sjukdom, förluster och stora förändringar. Många av dagens hundraåringar har dessutom levt igenom krig, ekonomiska kriser och dramatiska samhällsförändringar.
Ändå tycks många ha en anmärkningsvärd förmåga att anpassa sig och gå vidare.
Vad är resiliens?
Resiliens betyder inte att man aldrig blir ledsen, stressad eller orolig. Det handlar snarare om förmågan att återhämta sig och anpassa sig när livet förändras.
När brittiska forskare analyserade livsberättelser från hundraåringar fann de flera återkommande egenskaper. De äldre beskrev bland annat en förmåga att acceptera sådant som inte gick att förändra, hantera oro, anpassa sig till nya omständigheter och fortsätta hitta möjligheter till utveckling.[1]
Det är naturligtvis inte ett recept för att bli 100 år. Men liknande mönster har observerats i betydligt större studier.
Över 7 400 hundraåringar studerades
I den kinesiska Longitudinal Healthy Longevity Survey har forskare följt en mycket stor grupp extremt gamla människor.
I en analys som omfattade data från mer än 7 400 hundraåringar undersöktes sambandet mellan psykologisk resiliens, hälsa och överlevnad.[2]
Forskarna fann att högre resiliens var associerad med lägre mortalitet och med bättre kognitiv funktion, självskattad hälsa och livstillfredsställelse. Samband sågs även med förmågan att klara vardagliga aktiviteter.
En tidigare analys från samma stora forskningsprojekt fann också att hundraåringar som grupp uppvisade högre resiliens än yngre äldre personer, även efter att forskarna tagit hänsyn till bland annat fysisk hälsa och kognitiv förmåga.[3]
Det betyder inte att resiliens i sig orsakar ett längre liv. Men resultaten gör den till en intressant pusselbit i forskningen kring exceptionell livslängd.
Kropp och psyke hänger ihop
Det blir allt tydligare att ett långt och friskt liv inte bara handlar om enskilda biologiska faktorer.
En omfattande vetenskaplig översikt från 2025 lyfter fram psykosociala faktorer som resiliens, sociala relationer, psykiskt välbefinnande och det forskarna beskriver som visdom som viktiga områden inom forskningen om hälsosamt åldrande.[4]
Samtidigt måste den psykiska motståndskraften ses tillsammans med den fysiska.
En metaanalys publicerad 2026 sammanställde 23 studier av människor över 90 år. Bland de faktorer som var kopplade till lägre dödlighet fanns bevarad kognitiv funktion, självständighet i vardagen, högre greppstyrka och att inte röka.[5]
Just greppstyrka är intressant eftersom det är ett enkelt mått på fysisk funktion som återkommer inom longevityforskningen.
Vad kan vi lära oss av hundraåringarna?
Hundraåringar är en fascinerande grupp att studera eftersom de på något sätt har lyckats överleva de sjukdomar och påfrestningar som normalt begränsar människans livslängd.
Men forskningen visar också hur komplicerat detta är.
Det finns ingen särskild diet, gen eller livsstilsvana som ensam förklarar varför någon blir 100 år. Exceptionell livslängd tycks i stället uppstå genom ett komplext samspel mellan genetik, biologiska mekanismer, miljö, livsstil och psykosociala faktorer.[6]
En systematisk översikt från 2026 av hur hundraåringar själva beskriver sina liv fann dessutom återkommande teman kring förlust, anpassning, sociala relationer, självständighet och fortsatt meningsskapande.[7]
Det kanske är just där resiliens blir särskilt intressant.
Longevity handlar inte bara om kroppen
När vi talar om longevity hamnar fokus lätt på kost, träning, biologiska markörer och nya medicinska upptäckter. Allt detta är viktigt.
Men studier av människor som faktiskt har levt exceptionellt länge pekar på att även förmågan att hantera förändring och motgång kan vara en del av bilden.
Vi kan inte välja våra gener och vi kan inte kontrollera allt som händer oss under ett långt liv.
Men människans förmåga att anpassa sig är inte nödvändigtvis helt statisk. Resiliens betraktas i modern forskning som en dynamisk egenskap som påverkas av både individen och omgivningen.[4]
Kanske är därför en av longevityforskningens mest intressanta frågor inte bara:
Hur kan vi göra kroppen mer motståndskraftig mot åldrande?
Utan också:
Hur behåller vi vår förmåga att anpassa oss när livet förändras?
Referenser
[1] Hutnik N, Smith P, Koch T. Using cognitive behaviour therapy to explore resilience in the life-stories of 16 UK centenarians. Nursing Open. 2016. doi:10.1002/nop2.44.
[2] Zeng Y, Feng Q, Hesketh T, Christensen K, Vaupel JW. Survival, disabilities in activities of daily living, and physical and cognitive functioning among the oldest-old in China. Gerontological research based on the Chinese Longitudinal Healthy Longevity Survey. Se även: Psychological Resilience of Chinese Centenarians and Its Associations With Survival and Health. Journals of Gerontology: Series B. doi:10.1093/geronb/gbw071.
[3] Zeng Y, Shen K. Resilience Significantly Contributes to Exceptional Longevity. Current Gerontology and Geriatrics Research. 2010;2010:525693. doi:10.1155/2010/525693.
[4] Jeste DV, Alexopoulos GS, Blazer DG, Lavretsky H, Sachdev PS, Reynolds CF. Wisdom, Resilience, and Well-Being in Later Life. Annual Review of Clinical Psychology. 2025;21:33–59. doi:10.1146/annurev-clinpsy-081423-031855.
[5] Caballero Ó, García-Hermoso A, Hurtado-Almonacid J, et al. Lifestyle, socioeconomic, and biological determinants of survival in nonagenarians and centenarians: a systematic review and meta-analysis. The Gerontologist. 2026;66(7). doi:10.1093/geront/gnag079.
[6] Cattaneo M, Carnevali S, Madeddu P, Puca AA. Decoding human longevity: Genetic and molecular insights from accelerated to successful ageing. Ageing Research Reviews. 2026;119:103176. doi:10.1016/j.arr.2026.103176.
[7] Centenarians’ views and experiences of longevity: a meta-ethnographic systematic review. 2026. Systematisk analys av 28 studier av hundraåringars egna erfarenheter av långt liv.
