Fytonäringsämnen och Artrit

Artros (OA) är en sjukdom som kännetecknas av inflammation och skador på ledbrosk och underliggande ben i synovialleder. Detta leder till förlust av struktur och funktion, vilket orsakar smärta, stelhet, svullnad och deformitet. Mer än 8,5 miljoner människor i Storbritannien lider av denna degenerativa sjukdom som främst påverkar händer, fötter, ryggrad, höfter och knän. Enligt Arthritis Research UK uppgår de årliga kostnaderna för sjukdomen till NHS till 5,2 miljarder pund. År 2011 genomfördes mer än 77 000 knä- och 66 000 höftoperationer på grund av artros.

Utöver genetisk predisposition kan OA orsakas av mekaniska faktorer såsom fetma, trauma och dålig hållning, men förekomsten av inflammation vid OA, både lokalt och systemiskt, är omfattande. Detta förklarar varför även icke-viktbärande leder drabbas och varför stora epidemiologiska studier starkt har kopplat artrit till livsstilsfaktorer som ökar systemisk inflammation, såsom rökning, dålig tarmhälsa (högt intag av processat socker, låg konsumtion av bakterierika livsmedel), brist på motion samt kost med mycket kött och lite frukt och grönsaker. Ledbesvär och stelhet är också vanliga efter cancerbehandlingar, där studier konsekvent rapporterar att över 55 % av patienterna upplever dessa symtom, vilket påverkar rörlighet och livskvalitet på lång sikt.

Artrit har en betydande inverkan på patienters förmåga att träna, vilket kan leda till förvärrade symtom genom att begränsa fysisk aktivitet. Regelbunden motion kan dock minska många av de risker och biverkningar som upplevs av män som genomgår androgen-deprivationsterapi (ADT), särskilt viktökning, värmevallningar och osteoporos. Träning efter bröstcancer kan hjälpa till att minska oönskad viktuppgång, förbättra sömnmönster och minska svårighetsgraden av värmevallningar. Följsamheten till medicinska behandlingar har också visat sig förbättras genom övervakade träningsprogram. Flera prospektiva studier och metaanalyser har visat att fysisk aktivitet kan förbättra cancerrelaterad trötthet, perifer neuropati, muskelsvaghet, tromboembolism, viktökning, benförlust, artrit, livskvalitet, psykologisk stress, inkontinens och sexuell dysfunktion.

Målen med artritbehandling är att lindra smärta, bevara eller förbättra ledrörligheten, öka ledernas styrka och minimera sjukdomens funktionsnedsättande effekter. Enkla smärtlindrande medel som paracetamol och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan hjälpa, och vid svår smärta kan opioider eller duloxetin användas. Dessa har dock betydande långsiktiga kardiovaskulära och gastrointestinala risker. Komplementära metoder såsom yoga och pilates har visat sig ha viss effekt på att lindra ledsmärta och förbättra rörlighet. När det gäller andra komplementära terapier finns det stöd från fas III-studier för akupunktur, men de största fördelarna har setts med näringsinterventioner, särskilt genom ökat intag av fytonäringsrika livsmedel.

Hur fytonäringsämnen hjälper vid artrit

Det finns många anledningar till att frukt, örter och grönsaker förbättrar led- och allmän hälsa, men deras fytonäringsinnehåll är en av de viktigaste faktorerna. Fytonäringsämnen som förekommer naturligt i växter är ansvariga för deras färg, smak och arom. Deras regelbundna intag är kopplat till en lägre risk för cancer, bättre cancerutfall, förbättrad ledhälsa och förbättrad fysisk prestationsförmåga. Att öka deras intag kan därför ha en betydande roll för canceröverlevare genom att förbättra träningskapacitet, minska artrit, lindra andra biverkningar och förbättra behandlingsresultat.

Högre intag av fytonäringsämnen har också kopplats till en lägre förekomst av kroniska degenerativa sjukdomar, vilket innebär att deras regelbundna konsumtion kan bidra till att minska många tillstånd som är vanligare efter cancerbehandlingar, såsom förhöjt kolesterol, högt blodtryck, makuladegeneration, demens, stroke och hjärtsjukdom. Dessutom kan de ha antivirala egenskaper.

Fytonäringsämnen påverkar flera biologiska processer som är ansvariga för deras hälsofördelar. De viktigaste mekanismerna relaterade till cancer, träning och artrit kan sammanfattas enligt följande:

Förbättring av tarmhälsan – Vissa polyfenoler fungerar som prebiotika och främjar en hälsosam tarmflora, särskilt lignaner i nötter, resveratrol i rödvin, ellagitannin i te samt ämnen i selleri, granatäpple och gurkmeja. Dessa polyfenoler gynnar antiinflammatoriska bakterier och hämmar tillväxten av inflammationsdrivande bakterier, vilket minskar systemisk inflammation och därmed symtom på artrit.

Viktreducerande egenskaper – Polyfenoler har visat sig påverka fettvävnad och minska benägenheten att lagra energi, vilket kan motverka fetma och de inflammatoriska processer som följer med den.

Minskning av inflammation – Polyfenoler kan minska inflammation både genom att förbättra tarmhälsan och genom direkta antiinflammatoriska effekter. De hämmar NF-kappaB-signalering, vilket minskar nivåerna av inflammatoriska biomarkörer som CRP, TNF och IL-6.

Minskning av oxidativ stress – Fytonäringsämnen kan aktivera kroppens antioxidantförsvar och skydda celler från oxidativa skador. Till skillnad från direkta antioxidanter som vitamin A och E, vilka kan orsaka obalanser, reglerar fytonäringsämnen antioxidantnivåerna på ett mer naturligt sätt.

Direkt skydd av leder – Polyfenoler hämmar enzymer som bryter ner ledbrosk och skyddar broskceller från apoptos orsakad av inflammation och oxidativ stress.

Förbättring av blodcirkulation och syresättning av vävnader – Nitratrika livsmedel som selleri, granatäpple och rödbetor förbättrar blodcirkulation och syreupptag, vilket kan gynna leder och förbättra träningskapaciteten.

Kosttillskott och deras roll

Många människor med artrit använder kosttillskott, och över 70 % av dem rapporterar att de har använt olika produkter vid någon tidpunkt. Bland canceröverlevare är denna siffra över 75 %. De vanligaste tillskotten inkluderar probiotiska bakterier, glukosamin, kondroitin, fiskolja och polyfenolrika växtextrakt.

Probiotiska tillskott har visat sig minska inflammatoriska markörer i flera studier och förbättra symtom vid reumatoid artrit.

Glukosamin och kondroitin har haft blandade resultat i kliniska studier, och metaanalyser har inte funnit övertygande bevis för deras effekt.

Fiskolja har visat fördelar vid reumatoid artrit men saknar tydliga bevis vid artros.

Granatäpple, gurkmeja och grönt te har i laboratoriestudier visat sig minska inflammation och skydda leder från degenerativa förändringar.

Boswellia serrata har i kliniska studier visat sig förbättra rörlighet och minska smärta vid artros.

Rödbeta innehåller betalaintyper av polyfenoler, vilka har visat sig ha starka antiinflammatoriska egenskaper och förbättra syresättningen i muskler och leder.

Sammanfattning

Ökat intag av fytonäringsämnen kan bidra till att minska artritsymtom, förbättra tarmhälsa, minska inflammation, skydda leder och förbättra träningskapaciteten. Fytonäringsämnen erbjuder en säker och naturlig metod för att stödja ledhälsa och livskvalitet.