Fytonäringsämnen och Diabetes

Det finns flera kända riskfaktorer, inklusive genetisk predisposition, fetma, en stillasittande livsstil, kroniskt dålig tarmhälsa och högt sockerintag. Utöver detta visar en växande mängd forskning att fytonäringsämnen i kosten kan spela en viktig roll i att förebygga typ 2-diabetes (T2D) och mildra dess negativa konsekvenser, såsom hjärt-kärlsjukdomar, demens, perifer neuropati, ögonskador och cancer.

Hur fytonäringsämnen hjälper

Det är väl etablerat att diabetes mellitus är kopplat till ökad bildning av fria radikaler och en minskning av kroppens antioxidantförmåga, vilket leder till skadlig oxidativ stress. Många laboratoriestudier har visat att fytonäringsämnen kan förbättra enzymers antioxidativa effektivitet och neutralisera fria radikaler, vilket minskar markörer för oxidativ stress och samtidigt förbättrar insulinkänsligheten. Kliniskt har en samlad analys av de stora Nurses’ Health Study (NHS) och Nurses’ Health II-studierna bekräftat att personer med ett högre intag av fytonäringsämnen, mätt genom urinutsöndring av flavanoner, flavonoler och fenolsyror, har en lägre risk för T2D jämfört med andra med liknande demografi och riskfaktorer.

De antidiabetiska effekterna av fytonäringsrika livsmedel är mångfacetterade. En aspekt är deras påverkan på tarmrörlighet och hälsa, där de bidrar till att sänka det glykemiska indexet för kolhydrater, hjälpa till att kontrollera kroppsvikten och förbättra insulinkänsligheten. Laboratoriestudier har dessutom visat att glukostransporten i tarmceller direkt kan hämmas av flavonoidglykosider och icke-glykosylerade fytonäringsämnen såsom EGCG. Andra in vitro- och djurstudier har rapporterat att fytonäringsämnen kan utöva sina antidiabetiska effekter genom att hämma produktionen av enzymerna α-amylas och α-glukosidas, minska leverns glukosproduktion, stimulera insulinsekretion och öka insulinberoende glukosupptag. Flera fytoaktiva föreningar såsom flavonoider, lignaner och profenylfenoler har också visat sig minska risken för metabola syndromet och kärlskador, som båda är kopplade till en ökad risk för flera degenerativa sjukdomar, inklusive cancer.

Fytonäringsämnen med kända antidiabetiska egenskaper

Fytonäringsämnen finns naturligt i en mängd olika hälsosamma växter, särskilt de med starka färger, smaker och aromer. Många växter, särskilt örter, har kopplats till antidiabetiska egenskaper, inklusive kanel, mullbär och ingefära, men följande har utmärkt sig i robusta laboratorie- och kliniska studier:

Gurkmeja innehåller kurkuminoider som har visat sig hämma α-glukosidas och α-amylas, två enzymer som bryter ner kolhydrater och påverkar blodsockernivån. Kliniska studier har visat att gurkmeja har starka blodsockersänkande effekter genom att minska fasteblodsocker, HbA1c och insulinresistens (HOMA-IR) utan att orsaka några biverkningar. Dessutom har kurkuminoider rapporterats förbättra diabetesrelaterad endotelcellsdysfunktion, kroppsmassa, adiponektinnivåer och blodfetter.

Kamomill är rik på apigenin, quercetin, eskuletin, umbelliferon och luteolin. Koncentrerade extrakt av kamomillblad har visat sig minska postprandiella blodsockernivåer och skydda pankreas β-celler från oxidativ stress i laboratoriestudier. En studie rapporterade en signifikant minskning av fasteblodsockernivåerna med över 60 %, medan en randomiserad kontrollerad studie (RCT) visade att patienter med T2D som fick kamomill hade förbättrade HbA1c- och insulinnivåer jämfört med placebo.

Citrusfrukter är rika på flavonoider som hesperetin, naringenin, quercetin, tangeretin och xanthohumol, vilka alla har kopplats till antidiabetiska egenskaper. Dessa flavonoider påverkar biomarkörer för glykemisk kontroll, lipidprofiler, njurfunktion, leverenzymaktivitet och antioxidativa enzymer samt reglerar signalvägar relaterade till glukosupptag och insulinkänslighet.

Granatäpple innehåller tanniner, antocyaniner och olika syror som har identifierats som antidiabetiska ämnen. En viktig mekanism genom vilken granatäpple påverkar diabetes är genom att minska oxidativ stress och lipidperoxidation. Detta sker genom att öka vissa antioxidantenzymers aktivitet, minska nivåerna av reaktiva syreföreningar och hämma transkriptionsfaktorer såsom NF-κB och PPARγ. Fasteblodsockernivåer har visat sig minska signifikant vid intag av granatäpplekärn- och skalextrakt.

Resveratrol finns i flera växter, särskilt i röda druvor och polygonumrötter, och används ofta i näringstillskott. Resveratrol är en polyfenol med starka prebiotiska effekter som stöder energiproduktion. Studier visar att resveratrol kan förbättra insulinkänsligheten och skydda mot diabetes genom att påverka flera signalvägar, inklusive hämning av oxidativ stress och inflammation samt reglering av lipidmetabolismen.

Hur man ökar intaget av fytonäringsämnen

Förutom att anamma livsstilsstrategier som minskar risken för diabetes (mer motion, bättre tarmhälsa, normal kroppsvikt och mindre socker) visar forskningen att ett ökat intag av fytonäringsrika livsmedel är avgörande.

Asiatiska och medelhavsinspirerade dieter är typiskt rika på fytonäringsämnen genom frukter, svampar, grönsaker, sallader, örter, kryddor, teer, nötter, bär, frön och baljväxter. Typiska västerländska dieter är däremot extremt fattiga på fytonäringsämnen, vilket innebär att vi behöver äta betydligt mer av dessa ämnen till varje måltid.

Juicer och smoothies kan vara ett bra sätt att få i sig fytonäringsämnen, men många kommersiella fruktjuicer innehåller tillsatt socker och saknar fibrer. Juicing av hela frukter kan hjälpa till att bevara näringsämnena, men en hög fruktsockerhalt kan vara problematisk. Genom att blanda i grönsaker som grönkål eller kryddor som ingefära kan sockerinnehållet sänkas samtidigt som polyfenolinnehållet ökar.

Soppor är en annan effektiv metod för att säkerställa ett högt intag av fytonäringsämnen, då många polyfenoler överlever viss uppvärmning. Exempelvis ökar tomatsoppa intaget av lykopen, medan en grönsakssoppa med kryddor och örter kan vara en näringsrik och antiinflammatorisk måltid.

Fördelar med vissa helmatstillskott

Ett kvalitativt kosttillskott kan vara ett praktiskt sätt att öka intaget av specifika fytonäringsämnen. Några av de få helmatstillskott som har utvärderats i nationella randomiserade studier inkluderar Yourphyto, Phyto-V och Pomi-T. Phyto-V, som innehåller granatäpple, citrusbioflavonoider, gurkmeja, kamomill och resveratrol, har visat positiva effekter vid diabetes, långvarig covid och trötthet.

Att öka intaget av fytonäringsämnen genom en kombination av kost och kvalitativa tillskott kan därför vara en effektiv strategi för att förebygga och hantera diabetes och dess komplikationer.